Nu har jag jobbat på Smartclub sen vecka två här i Norge, dock är det via bemanningsföretag och kanske inte att föredra om man kan välja. Igår eftermiddag ringde det från en butik jag sänt en ansökan om jobb till, han frågade om jag kunde komma på intervju redan på kvällen vid nio och jag sa såklart ja. Väl inne i butiken så kändes allt rätt och det gick jättebra på intervjun. Idag ringde han och frågade om jag ville bli en del av dom, SJÄLVKLART!

Så nu har jag ett fast heltidsjobb.

Jag igen då. Kul att älsklingen min framhäver min goda sida ;)

Tidigare i veckan gjorde ju jag en ugnsbakad cheescake med lime i. Den smakade verkligen gott, dock åt vi den lite för tidigt, den var lite för varm så att inte ens gelen på toppen hade stelnat. Dagen efter var den supergod. Jag har nu testat gjort en kyld cheesecake, receptet fick jag av Birgitta, hon brukar baka till Konsum på fredagar, Halloncheesecake. Fluffig och rosa, mums!

Mitt fina hjärta är så duktig på photoshop.

På lördag sprang Mathilda Oslo maraton, 500 m för barn! Superduktig är hon den lille sötnöten! Jag, Therese & Jörgen tog däremot en tur ner på stan för att kika på kläder.. Jag hittade världens snyggaste mössa som jag ångrar att jag inte köpte, sen fixade jag grejer till Kennas jacka, 30 minuter efter var symaskinen i full gång. Kvällen slutade med taco å skräckfilm!

Idag var det Svenska kyrkan här i Oslo som gällde. Mysigt faktiskt, att komma någonstans där det nästan bara är Svenskar. Efter kyrkan tog vi oss återigen, denna gång hela familjen upp på Ekeberg. Fint väder, men inte så klart som i fredags. Några timmar ängade vi till att bara gå där uppe. Väl hemma gjorde vi paj, sen var det dags för mig och Therese att ut o springa, 4,5 km fixade jag iaf. Inte illa ändå!

Med det kan jag ju säga att jag haft en fin helg. :)

I motsats till Wenja, som hatar allt som har med selar, hundkläder och flytsväst att göra har vi Kenna. Hon tycker inte det är så kul att ta på, men när hon väl fått på sig det hon har så bara anpassar hon sig och springer runt lika lycklig ändå, min fina vän.

Jag var in på en djurbutik idag o kollade på regnkläder till Kenna, vi har ett ganska stort behov av det nu med tanke på att håret på hennes bröst nästan nuddar marken och en regnig dag har man flera kg grus och vatten inne. Jag skulle få betala 700:- för ett hurtta-täcke och kände väl att det var lite väl mycket, så jag sydde mig en egen, med snygg huva och allt. Nu blir det inget mer grus och vatten inne mer. Billigt blev det också.

Nu får enbart tiden utvisa mina beslut.

Nu är det höst, på riktigt!

Jag är idag lite bättre och tror nog att jag ska kunna jobba imorgon. Vi får se hur det är med hals och hosta när jag vaknar, men det ska nog inte vara något problem.

Idag har vi gjort biffwok på färska grönsaker, vilket var hur gott som helst. Det är ju tusen gånger godare med färskt istället för fryst. Till efterrätt, eller ja, kvällsfika så gjorde jag en cheesecace för första gången i mitt liv. Det vart ju inte världens bästa, men den var god. Det var sån som man gräddar i ugnen och den vart lite för rinnig i mitten tycker jag, den kanske blir bättre när den fått bli lite kall i kylen.

Hemma i Sverige har just 50-öringarna fursvunnit. Vi som jobbar i butik jublar och tycker det är hur skönt som helst med lite mindre mynt att hålla reda på. Nu när vi kommit till Norge så är vi åter tillbaka där igen, 50-öringen jagar mig. Inte nog med det så är det 20-krona iställer för 20-lapp. Ganska störande faktiskt, det som är ännu mer störande är att jag har svårt att håla koll på vilka mynt som är vilka. Det är liksom inte bara att kolla ner i plånboken om jag har två kronor i växel till kassörskan, utan jag måste ta upp alla mynt och läsa på dem.. Jag antar att snart så har jag lärt mig det med. I slutändan kommer jag vara full an kunskap.

Blä

Utanför i parken är det hur mycket människor och hundar som helst. Folk har ofta sina hundar lösa, vilket brukar resultera i att Wenja & Kenna  ofta får oväntat besök när vi är ute på promenad. Så jäkla störande egentligen, att hundarna bara springer fram, husse & matte deras bryr sig helt enkelt inte. Kenna brukar inte bry sig, hon vill bara leka, men har fått sig stryk två ggr av en annan hund. Wenja lyfter på läppen och visar tänderna, som en liten varning kan man säga, de flesta hundarna respekterar den så det går fint.

Eftersom vi redan från dag ett har tränat Kenna till att gå lös så vill jag inte släppa det nu. Under hela sommaren har dock Kenna fått gått i koppel  och det för att Jörgen tagit ut henne eftersom jag har jobbat. Nu när vi kommit till Oslo så har jag inte vågat haft henne lös, det är ju faktiskt miljontals folk här och även massor av hundar och för att inte tala om bilar! Men idag tog jag faktiskt tag i mig själv, tog ut Kenna utan koppel, ner till parken och allt satt som en smäck, trots vårt lååånga uppehåll. Hon la sig direkt på kommando, kom till mig alla gånger jag ropade, hade ögonkontakt, underbara söthund!

Kenna är helt kart en fantastisk hund att jobba med!

I veckan har jag sålt fisk och skaldjur över disk. Hur spännande och kul som egentligen att kundkontakt från dag ett, även om språket är något jag skämde upp mig för. Nu känner jag dock att jag behärskar språket ganska väl och prövar därför själv att tala norska till de som pratar norska till mig. Dock är det ganska skönt, jag känner mig som hemma på något sätt, för det är säkert runt tio stycken på Smart club som är från Sverige, så då kan jag prata på utan att fundera ett dugg äver språket! Sånt gillar vi!

Nu ska jag och hjärta ta ut hundarna. Imorgon jobbar jag veckan sista dag! På söndagar är allt nämligen stängt i Norge. Det är en dag man ängnar åt att gå på tur i skogen eller gå i kyrkan.

Tjooohej

Jag trivs inte alls på jobbet, redan efter en dag. Men eftersom det är det jobb jag har för stunden så tänker jag att kanske jag kan hålla ut. För att hålla ut behöver jag tänka om vad det gäller min jobbsituation. Jag har ägnat hela bussresan hem och hela morgonen på att tänka. Ikväll hoppas jag att jag kommer hem med en mycket bättre känsla. Idag är det jobbigt att gå till jobbet, men det gör inget. Jag vet att det inte kan bli sämre än vad gårdagen blev...

Att inte smash! finns i Sverige är helt ofattbart. Det är världens godaste godis som finns i alla små och lite större butiker i Oslo. Det är spröda, söta kex i som är liiiiite salta och sen ett överdrag av choklad. Vi kommer absolut att ta med oss några påsar hem. Det som är synd är att det är ett ganska dyrt godis, en påse på 230g kostar 50:- på en vanlig livsmedelsbutik.

Men nu är det dags för lite frukost!

Hur är det möjligt att bilar står åt fel håll på gatorna utan att få böter? Hur är det möjligt att kunna fickparkera så tätt inpå varandras bilar? Varför får jag inte ta Påse själv i butiken, utan hon som sitter i kassan måste slita ut både ordet "Pose?" och sin rygg och sina axlar eftersom hon måste ge mig en. Och varför i hela världen är låsen upp-och-ner så jag måste vända på nyckeln varje gång jag ska komma in någonstans?!

Idag har jag min första jobbintervju klockan ett och jag är ofrivilligt nervös, vilket jag inte brukar vara vid såna här tillfällen. Mitt sälvförtroende sviker mig något känner jag och det beror på en enda sak, det norska språket, men jag hoppas jag klarar der ändå..

Vad gäller träning har vi redan hunnit gå upp för något som heter Ekeberg och sprungit något varv i "Botanisk hage". Jag an lova att det var skitjobbigt att gå upp för Ekeberg, det var bland det brantaste jag har vart med om. Väl uppe på toppen av Ekeberg var det dock världens utsikt över hela Oslo. Så att ta sig den jobbiga vägen upp var helt klart värt det. Man kan, vilket är vanligt springa där uppe, det finns massor av olika rundor.

Jag googlade Ekeberg och fick fram denna bild, visserligen redigerad himmel och så, men det är utsikten man har från Ekeberg en fin kväll.

Igår testade vi på gymmet Therese brukar gå på. Jag kommer defenitivt att köpa ett gymkort där, hur fräscht och bra som helst! Så det måste jag i alla fall säga: jag saknar inte att träna hemma i Sverige.

På tal om lite annat så är Norrmännen både bra och dåliga på att parkera sina bilar. Det står huller om buller och överallt. Längst gatan där de har fickparkerat kan helt plötsligt en bil i samma led stå åt motsatt håll.. Det bra är dock att när de fickparkerar kommer de in i världens minsta rutor.. Det skulle vi i Sverige aldrig ens testa..

Jag har också hittat denna bild på google. Detta är vardag här och värre har jag sett.. Sjukt..

Ska man käka något snabbt till lunch ska man absolut undvika kebab..

Just nu vill jag och min kamera upptäcka Oslo.. Det riktigt kliar i mina fingrar. Synd bara att det är skitväder.....

Vackra Leyla i början av juni

Det är helt sinnes så bra svensk TV är.

Ikväll har jag och Therese vart ute ocg sprungit i en botanisk trädgård. Var ganska mysigt faktiskt, fint. Regnet öste ner, så lite måste jag få klaga tycker jag.. Helt irriterad är jag för att jag inte haft torrt hår på hela dagen. Först en dusch på morgonen, sen en promenad på stan i flera timmar i ösregnet och kort efter det en regnig joggingtur.. Inte nog med det så måste ju faktsikt hundarna ut en gång till.. Haha, jag tror jag döör!

Och nu till den lite mer fundersamma biten:

Egentligen tror jag inte riktigt att jag har landat i mig själv riktigt än. Jag vet inte hur jag ska känna rikitgt. Kan inte sätta fingret på det, jag kan ju givetvis inte sluta tänka på vår vardag hemma i Forsbacka, samtidigt som jag vet att den här chansen inte kommer fler gånger i livet. Jag känner mig på något vis modig som gör det här nu och hoppas att Forsbacka och alla finns kvar när jag kommer tillbaka hem. Jag är ju ändå bara någora knappar på telefonen bort, eller några tangenter på datorn (facebook, fronda.blogg.se) eller några timmar, ja, man kan se det lite hur man vill.

Sängen kallar på mig, vi hörs!

Synd bara att det har regnat hela helgen, hade velat vart ute mer. Hoppas på en finare vecka!

Jag ska så fort vädret tillåter ta med mig min kamera och upptäcka Oslo. Då ska jag dela med mig av de vackra husen och miljön som staden har att erbjuda.