Nu är snart fredagen över. Det har verkligen vart en supertoppendag! Tack för idag Christer & Sara.

Nu äre dags å sova!

Idag är första gången det faktiskt tog emot lite innan jag gick ut och joggade. Jag ville inte riktigt, ändå förbättrade jag min tid ganska rejält.

Igår så var jag så peppad på att gå ut och jogga, så jag gjorde som alltid, jag startade runkeeper. Jag går alltid 1/2km innan jag börjar springa och precis när jag skulle börja jogga står det ett gäng grannar och pratar. Naturligtvis blir de intresserade i Kenna och började ställa frågor om henne, vad hon är för ras osv. Där gick det bort några mintuer, riktigt störande. Jag ville ju ändå jogga i 30 mintuer, så jag tog i lite för mycket och nästan sprang för att hinna ikapp tiden, vilket resulterade i att jag inte orkade springa hela rundan som var kvar, vilket jag annars gör, trots det så klarade jag ändå tiden men blev helt slut. Jag tror nog att det gjorde att jag inte kände för att gå ut idag. Men nu däremot är jag riktigt glad att jag tog mig ut, det gick ju strålande! Ökade tempot från ca 8km/h till nästan 9km/h. Nu börjar det verkligen likna något!!

Jag BJUDER verkligen på den här bilden, helt svettig var jag, plus att den såklart är omgjord,hahahha!:

Nu är vi hemma från Hudik, tur det, ett tag kändes det som om döden knackade mig på axeln... Strax efter Söderhamn på e4:an är det nämligen sån där varannan dubbelfils-väg, eller vad jag ska kalla det. Jag hatar den typen av motorväg..

Precis när man kommer in där det bara finns en fil så ligger det antingen en lastbil, släp eller husvagn före, vilket gör att farten går från 110 ner till 80. Det hände mig idag, precis som alla andra gånger jag åker där, bara det att idag så körde han med husvagnen sakta med (o)säkert in i räcket. Som tur var så hade jag ett bra avstånd och fick BARA en massa delar av hans husvagn på bilen. Hade han tagit i lite mer hade det gått värre och det STORA bmw:n som låg i arlset på mig hade helt plötsligt suttit i mitt framsäte. Han med husvagnen, eller ja, numera utan husvagen kanske är bättre att säga har också en sprillans ny volvo mindre. Han hade nog tänkt att ta sig liiite längre ner i landet.

Eftersom han talade "grov" norrländska är min teori att han kört ett bra tag och började väl bli lite trött.

Att ta med sig vidare här i livet är: 1. Håll riktigt bra avstånd, ÄVEN när det är enfiligt på motorvägen. 2. Är man trött, stannar man på en rastplats och sover i 15-20 mintuer, det är allt kroppen behöver för att bli pigg och vaken. 3. En nissan micra klarar allt!

Näe, nu ska jag njuta av livet med en espresso, man vet aldrig när det slutar...

-5

Åh, nyhetsmorgon. Jag tycker det är supermysigt att sitta och titta på det såhär på morgonen, gärna med en kopp kaffe i handen.

Vi är för tillfället i Hudiksvall och tittar på hockey och äter pizza, men inte vilken pizza som helst, utan lchf-pizza. Alltså en pizzabotten lagad på ägg, grädde, vällagrad ost och fiberhusk. Över förväntan måste jag säga, det blev nästan som riktig pizza, bara det att botten blev lite mjukare, liksom inte lika knaprig som det annars blir när jag gär pizza hemma.

Imorgon ska vi vara barnvakt åt Jörgens systers barn, så då antar jag att det blir full rulle hela dagen. Jörgens syster fyller nämligen 40 år och då vankas det fest på kvällen.

Än så länge är det bara kaffet som håller mig vaken. Så fort det är slut är det slumra som gäller.

-5

Jag är slut. Helt slut. Inte ens kraften att sova finns inom mig, då är det kört. Helt kört. Nej då, om tio minuter slumrar jag nog till ska ni se.

Jag vet inte helt vad jag har att berätta riktigt. Det liksom ekar tomt i huvudet på mig. Fast det kan ändå vara rätt skönt ibland när det blir så. Vilket är rätt ofta.

Näej, jag ger upp här.

Idag har jag jobbat. Har varit riktigt roligt och skönt att få göra det. Efter jobbet tog jag en sväng med Carolina i spåret i Forsbacka. Strax under 3km lyckades vi få ihop plus att jag tog mig ut på en cyckeltur med Jörgen på 40 minuter sen när jag kom hem.

Nu känner jag mig nöjd, idag igen!

-4

Jag måste krypa till korset och erkänna att jag slöat och fuskat i helgen med träning och mat. Även fast det var så, så var det inte så vidare värst farligt. Det kändes lyxigt att få unna sig och ta det lugnt. Igår tog vi en långpromenad på kvällen, strax över en timme blev det i solnedgången med hundarna.

Idag är allt som vanligt igen. Jag tog min läprunda på 4km. Plus så la jag till 1.1 mils cykling ute med Jörgen.

Just nu känner jag mig stolt över mig själv. Jag är så jäkla duktig!


-4

Åh vilken bra helg jag haft i Oslo. Men jag måste erkänna att det var trevligt ä få komma hem igen och träffa Jörgen som spenderat sin helg i Hudiksvall.

Idag har vi vart in till stan och tagit en lunch och köpt födelesedagspresent till Jörgen som fyller 23 år imorgon, inte illa!

Nu äre tv som gäller. Hörs & syns

Min senaste smörgåstårta jag gjorde på Konsum. Innan det känns det som om det var år sedan jag gjorde en sist. I Norge äter man ju nämligen inte det så det kom aldrig in några beställningar på det heller. Ska bli kul att äntligen få göra såna saker igen i sommar. På Konsum är det bara fantasin som sätter gränserna på hur man kan garnera. Det är toppen.

Känslan av att komma in på Meny efter att inte ha träffat mina gamla arbetskamrater på tre månader är helt oslagbar. Chocken, men mest glädjen som uppstår är ju helt sinnes. Det är personer som jag träffade nästan varje dag i strax över fyra månader, de har satt spår i mitt liv, de är viktiga för mig. Jag värderar några på Meny väldigt högt, det behöver inte alls bero på att vi har en nära relation eller ens pratar med varandra i dagsläget, utan kan lika mycket bero på att de fått mig att lära känna mig själv bättre.

En person som alltid får mig att bli på bra humör är Silje. Jag förstår inte hur hon lyckas, hon är en riktig glädjespridare. Den sista dagen jag jobbade på Meny tyckte jag var riktigt jävla tuff, jag mådde riktigt dåligt och till och med illa, men Silje, hon vände hela min dag och jag kunde ändå gå därifrån lycklig, vetandes att jag har en av världens viktigaste vänner som jag ska vara riktigt rädd om.

Jag är så glad, gissa om jag har saknat er goisar!

Det här är kanske en impulsiv och dum tankte men jag tror vi faktiskt ska satsa på att bygga vår egen sängram och sedan köpa en kontinentalsäng. Jag ska sova på saken och känna efter men jag tror faktiskt att det kan bli riktigt jäkla bra!

Det känns så lyxigt att få ha lyxdag! Jag har börjat min dag med Sara & Milda på stan i Sandviken. Kollat loppisar, inredningsbutiker och möbelaffärer. Vi avslutade med en supergod lunch tillsammans med Christer.

På vägen hem tog jag ett långt stopp hemma hos Carro. Vi snörade på oss skorna och tog oss en 5km i spåret i Forsbacka. Solen sken på klar himmel och vi såg fjärilar i skogen.

Vilken toppensag jag haft. Mysigt som tusan.

En vacker dag som denna kan man inte annat än att få lust till att baka. Jag har gett mig in på surdegsbröd och måste säga redan nu, utan att smakat att jag måste ha lyckats. Det luktar gudomligt och ser otroligt gott ut.

Pappa och Tilde fyller ju år också, så dagen till ära har jag gjort världens godaste kladdkake-cupcakes med nutella. Till det ska jag servera grädde toppat med färska, söta jordgubbar.

Jag känner att vi blivit bortskämda hela helgen. Redan i torsdags fick vi besök av Sara och barnen som stannade en natt. Vi bakade pizza, tittade på hockey och tog ett flertal promenader. Fredag kväll och lördag förmiddag spenderade vi tillsammans med familjen skogsberg/eriksson i Stocksbo, god fredagsmat och öl. Plus på pannkakan åkte vi vidare till Hudiksvall på lördagen, grillat och hockey blev det där.

Ja, bättre helg kunde vi faktiskt inte haft. Tack alla.

Vi har Sara, Henry och Milda på besök här! Myspys med hemmagjord pizza och promenader. Det är bra härligt att vara jag idag!

Idag kände jag mig tvungen att ge bilen lite av min dyrbara tid. Jag bytte till sommardäck och gav den en rejäl tvätt utvändigt. Tänka sig, för första gången har jag bytt däck och jag måste medge att det faktiskt var kul, men framför allt så var det mycket lättare än vad jag trodde det skulle vara! Heja mig!

Idag har jag hälsat på Victoria i deras stuga några timmar på dan. Vi försökte få våra surtackor till hundar att leka med varandra men det gick inte så vidare värst bra.. För första gången i Kennas liv ville hon inte leka, utan gick mest runt och visade tänderna, utan att morra.... Victorias hund i sin tur skällde ut Kenna.. Hahaha! Inget bråk mellan dom blev det dock men för att de ska börja leka med varandra krävs det nog att de får lära känna varandra bättre först och lista ut vem som ska ge sig vad gäller rang.. De tål ju ändå att vara nära varandra helt utan problem!

Imorgon väntar en fotografering på två timmar på Victoria, hennes gravidmage, Patrik och även hunden Troja! Jag är spänd på hur det kommer bli, kameran har ju legat ett tag nu, speciellt på porträttfronten.. Nog klarar jag det, precis som alltid!

Påskmiddag är det ju imorgon också, många blir vi!

Javisstja, GLAD PÅSK!!

Massa snö och massa sol här.. Om snön kunde försvinna och solen kunde ge lite mer värme hade jag vart lycklig, då åker nämligen löparskorna på, men som det ser ut nu får det allt vänta, iaf till imorgon. Då träffar jag Leila för ett träningpass inför vårruset! Det kommer bli toopppen!!

Nu ska jag ta mig en kaffe och lite frukost.

Mums