Hemma på vår gata i stan

Vi bor mycket lugnare nu än vad vi gjorde i Forsbacka, vilket är skönt kan jag tycka. Det är inte lika lyhört och det är inte många som springer runt utanför. Dock är det fest i huset bredvid vårat varje helg, men vad gör det? Folk lär väl få ha kul.

Utanför i parken är det hur mycket människor och hundar som helst. Folk har ofta sina hundar lösa, vilket brukar resultera i att Wenja & Kenna  ofta får oväntat besök när vi är ute på promenad. Så jäkla störande egentligen, att hundarna bara springer fram, husse & matte deras bryr sig helt enkelt inte. Kenna brukar inte bry sig, hon vill bara leka, men har fått sig stryk två ggr av en annan hund. Wenja lyfter på läppen och visar tänderna, som en liten varning kan man säga, de flesta hundarna respekterar den så det går fint.

Eftersom vi redan från dag ett har tränat Kenna till att gå lös så vill jag inte släppa det nu. Under hela sommaren har dock Kenna fått gått i koppel  och det för att Jörgen tagit ut henne eftersom jag har jobbat. Nu när vi kommit till Oslo så har jag inte vågat haft henne lös, det är ju faktiskt miljontals folk här och även massor av hundar och för att inte tala om bilar! Men idag tog jag faktiskt tag i mig själv, tog ut Kenna utan koppel, ner till parken och allt satt som en smäck, trots vårt lååånga uppehåll. Hon la sig direkt på kommando, kom till mig alla gånger jag ropade, hade ögonkontakt, underbara söthund!

Kenna är helt kart en fantastisk hund att jobba med!
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0