Till att börja med så står jag på en stadig grund, jag bor i ett land där jag kan känna mig trygg, nästan oavsett vad jag utsätts för finns ett stabilt nät runt om som skydd ifall min trygghet skulle försvinna. Jag har mat på bordet, tak över huvudet, tillgång till rent vatten, varmt vatten, bil, jag har en skön säng att sova i och lampor som lyser upp vårt varma fina hem när det är mörkt. Bara det är nog för att jag ska förstå hur lyckligt lottad jag är som fått födas, bo och leva här. Det är såna saker som hos oss i vårt land är en självklarhet men som jag faktiskt ser som lyx för jag förstår att för alla är det inte en självklarhet att få växa upp som jag gjort. 

Mina som jag väljer att kalla det katastroftankar är att en dag mista något av de som är min trygghet, mest rädd är jag för att mista Robban, min stora kärlek och den som jag delar mina bra och dåliga stunder med, min andra halva. Att gå runt och oroa sig tjänar inget gott, det vet jag, därför gör jag det inte heller, men rätt som det är dyker tanken upp och det är då jag brukar tänka hur bra jag faktiskt har det, och hur dumt det är att gå och oroa sig för något som inte ens har hänt och sen kan jag tvätta bort de tankarna och fokusera på att ta tillvara på allt bra som faktiskt kommer ur tankarna! De får mig att vilja finnas mer för honom och vår familj samtidigt som det är väldigt viktigt för mig att få berätta hur mycket jag värdesätter honom för den han är och för det han gör för mig och våra barn. 

Många gnäller, sluta med det. Sluta klaga så mycket på era partners, är de så värdelösa på allt det ni säger så träffa någon annan. Slösa varken din egen eller den andra personens tid av livet för man vet aldrig när det tar slut! Men tänk även till, tänk på allt bra din partner gör för dig, tänk allt bra du har som så många andra inte har möjlighet och tillgång till och framför allt, tänk på hur du behandlar dina närmaste. 

Var rädd om livet och de du håller kär, berätta alltid för dom vad du känner, var ärlig och visa kärlek! Livet är för kort för att må dåligt och hålla allt inom sig!

Jag älskar att diskutera, jag älskar att vi är olika, att vi gillar olika, att ingenting är rätt och ingenting är fel. Jag är dock helt övertygad om att det jag gör är rätt för mig själv, sen hur andra väljer att göra är helt upp till dom, jag kan inte avgöra vad som är rätt för någon annan, bara mig själv! 

Jag har i sista tiden valt att lägga mer krut på att försöka få fram mitt budskap om att man ska försöka sköta sig själv och sina egna business och strunta i andras, det har resulterat till att jag blivit konfronterad några gånger vilket jag älskar! Jag älskar att diskutera och utmanas av andra människor men något måste jag göra fel, för den som först hört av sig till mig och krisitsirerar mitt sätt att tänka vänder sedan på klacken och hävdar att jag är en person som alltid ska ha rätt hela tiden och som dessutom behöver seriös hjälp samt andra riktigt fula saker. Det stämmer inte utan handlar enbart om en egen osäkerhet hos den som skriver till mig, de hade inte väntat sig att jag kan tala för mina åsikter och stå upp för mig själv. 

Hade man vart trygg i sina egna åsikter hade man inte behövt klampa på någon annan för att få sina åsikter till ett högre värde. Jag svarar gärna upp för mina åsikter och gör väldigt klart för andra att det är just det, MINA ÅSIKTER, de är varken rätt eller fel, utan något som JAG känner och tycker bara, vilket jag precis som alla andra har rätt till. Vill man diskutera och argumentera med mig är man välkommen, jag gör det gärna på en vuxen och laglig nivå men jag accepterar inte att man är dum och använder sig av elaka saker för att komma åt mig, för det är verkligen det dummaste man kan göra, ju mer man försöker trycka åt mig med fula knep för att bevisa hur fel jag känner, ju mer stark blir jag av att genomskåda den som står mitt emot, ingen säker person behöver sådana metoder för att komma åt någon på djupet, en säker och trygg person har dessutom inget behov av att hävda sig gentemot mot någon som tycker annorlunda. 

Vad ni än gör, stå på er när någon kritiserar er på ett fult sätt. Känner ni något, låt er känna så! Ju mer rätt du gör för dig själv,  mer motgångar kommer andra att ge dig, det är inte för att du ska misslyckas, utan för att du, jag och vi ska bli starkare i oss själva och klara ännu mer! Det är en bra sak, en styrka! 

Vi kan alltid lära av varandra, men för att lära av någon krävs respekt och tilltro till den människan och det får man inte genom att elakt rata någon annans känslor, glöm aldrig det när ni ger er på andras tankar och känslor, var ödmjuk och visa respekt.