Jag klarade mig!

Jag skötte mig finemang igår! Även fast Mathias kom enbart för att säga hejdå, jag fick massor av kramar och fina ord så bröt jag inte ihop i tårar en enda gång! Jag är så stolt över mig själv.

Två vinflaskor fick jag också, en flaska vitt för att jag är en duktig säljare och en flaska rött som jag ska dricka när jag tänker på Meny och ångrar att jag slutade.. Haha, Per Arne är ganska rolig ändå!

Idag åker vi till Sverige igen! Kuuuuul med -25 grader...

Bageriet

Manuell köttdisk

På köket

Världens bästa Erik

Världens bästa Silje
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Armbandet är på

Idag har jag verkligen ansträngt mig. Jag har testat att tänka detta som något bra och att jag verkligen vill det här. Men det tar ändå emot, imorgon kommer jag nog säkert vara helt förstörd. Det förvånar mig inte om jag börjar grina, det skulle ju ändå vara det värsta!

I alla fall fick jag ett armband av Sara som hon gjort och gav mig i julklapp. Jag vet att egentligen är det inte lov att använda sånt i köket när man lagar mat, men just för stunden så bryr jag mig inte. Det känns som om jag på något sätt ska använda armbandet när det är lite jobbigt. Aja, nu låter ju det helt sjukt men jag gör verkligen allt för att klara mig undan så gott jag kan och om ett fint rosa armband med en liten ängel på ska vara en liten lösning på vägen går jag all in. I slutändan kommer armbandet ha otroligt stor betydelese för mig.

Nu  försöker jag bara leva i nuet, i övermorgon ska jag tänka på framtiden.

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Söndag 29 Januari

Norge har för mig bara blivit bättre och bättre egentligen. Jag har för stunden en aning panik över att det bara är en vecka kvar här, jag är så jäkla splittrad just nu..

På söndagen fick jag mig verkligen en överraskning, vilket gjorde Norge yttligare en smula bättre. Bästa Erik på jobbet tog med mig och Kenna på en tur i skogen. Jag hade nog aldrig kunnat förstått hur vackert Norge egentligen är. Jag är så glad att jag fick den chansen, tack Erik.


Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kino

Imorgon blir det bio igen med hjärta. Denna gång slår vi på med lite bättre biograf än sist..
Man lär sig väl av sina misstag antar jag! Hehe, förra biografen var svinkall att sitta i, stolarna kom säkert från andra världskriget och popcornen var inte goda..

Här blir det nog inga problem med det i vart fall;

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Norska pengar

Hemma i Sverige har just 50-öringarna fursvunnit. Vi som jobbar i butik jublar och tycker det är hur skönt som helst med lite mindre mynt att hålla reda på. Nu när vi kommit till Norge så är vi åter tillbaka där igen, 50-öringen jagar mig. Inte nog med det så är det 20-krona iställer för 20-lapp. Ganska störande faktiskt, det som är ännu mer störande är att jag har svårt att håla koll på vilka mynt som är vilka. Det är liksom inte bara att kolla ner i plånboken om jag har två kronor i växel till kassörskan, utan jag måste ta upp alla mynt och läsa på dem.. Jag antar att snart så har jag lärt mig det med. I slutändan kommer jag vara full an kunskap.

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Världens godaste godis


Att inte smash! finns i Sverige är helt ofattbart. Det är världens godaste godis som finns i alla små och lite större butiker i Oslo. Det är spröda, söta kex i som är liiiiite salta och sen ett överdrag av choklad. Vi kommer absolut att ta med oss några påsar hem. Det som är synd är att det är ett ganska dyrt godis, en påse på 230g kostar 50:- på en vanlig livsmedelsbutik.
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Merkelige ting



Hur är det möjligt att bilar står åt fel håll på gatorna utan att få böter? Hur är det möjligt att kunna fickparkera så tätt inpå varandras bilar? Varför får jag inte ta Påse själv i butiken, utan hon som sitter i kassan måste slita ut både ordet "Pose?" och sin rygg och sina axlar eftersom hon måste ge mig en. Och varför i hela världen är låsen upp-och-ner så jag måste vända på nyckeln varje gång jag ska komma in någonstans?!
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Intervju

Idag har jag som tidigare sagt vart på intervju, vilket jag vill påstå gick väldigt bra! Eventuellt ska jag börja jobba på Smart Club på tisdag. Det är en butik i storlek med vårt ica maxi, man satsar mer på chark och delikatesser än vad andra butiker i Norge gör. De tar in kött från hela världen och priserna på det kan vara allt mellan 150-700:-/kg. Så till deras affärside hör att de ska ha ett lite större utbud av färsk mat. Det ger vi tummen upp för!

Mellan Jörgens och min inervju lunchade vi med Frode på stan, efter besvikelsen med kebaben så tog Frode oss till en bättre restaurang. Där fick vi grillad kycklingkebab som var huuuur god som helst! Jag verkligen älskade den, hur gott kryddad som helst och grillad istället för sönderstekt. Jag saknar inte längre svensk kebab.....

I väntan
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Det tar sig

Jag har äntligen börjat hitta runt hörnet på huset! Det känns inte längre som om det inte finns ett slut på staden. Det känns som om det finns hopp, även för mig.
Idag har jag min första jobbintervju klockan ett och jag är ofrivilligt nervös, vilket jag inte brukar vara vid såna här tillfällen. Mitt sälvförtroende sviker mig något känner jag och det beror på en enda sak, det norska språket, men jag hoppas jag klarar der ändå..

Vad gäller träning har vi redan hunnit gå upp för något som heter Ekeberg och sprungit något varv i "Botanisk hage". Jag an lova att det var skitjobbigt att gå upp för Ekeberg, det var bland det brantaste jag har vart med om. Väl uppe på toppen av Ekeberg var det dock världens utsikt över hela Oslo. Så att ta sig den jobbiga vägen upp var helt klart värt det. Man kan, vilket är vanligt springa där uppe, det finns massor av olika rundor.

Jag googlade Ekeberg och fick fram denna bild, visserligen redigerad himmel och så, men det är utsikten man har från Ekeberg en fin kväll.

Igår testade vi på gymmet Therese brukar gå på. Jag kommer defenitivt att köpa ett gymkort där, hur fräscht och bra som helst! Så det måste jag i alla fall säga: jag saknar inte att träna hemma i Sverige.

På tal om lite annat så är Norrmännen både bra och dåliga på att parkera sina bilar. Det står huller om buller och överallt. Längst gatan där de har fickparkerat kan helt plötsligt en bil i samma led stå åt motsatt håll.. Det bra är dock att när de fickparkerar kommer de in i världens minsta rutor.. Det skulle vi i Sverige aldrig ens testa..

Jag har också hittat denna bild på google. Detta är vardag här och värre har jag sett.. Sjukt..
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

RSS 2.0