Jag har just gjort ett samtal jag inte gillade för fem öre, nämligen ett samtal med en kund till företaget. Just när jag ringde upp kändes allt lugnt, men så fort han sa att han köpt en tjänst av oss så tog det emot och jag ville inte hellre än att lägga på. Bara tanken att jag skulle göra en dålig intervju med honom och ge företaget ett dåligt intryck kom inom några sekunder, vilket gjorde att jag, eftersom han redan sagt att han köpt av oss tackade för mig och tänkte lägga på. Just i samma sekund avbryter han mig för att säga att han visst vill ställa upp på mina frågor och hjälpa mig. Jag får panik, nu har jag ju gjort bort mig!

I försök att han inte ska märka min oro över att prata med en kund till oss, (kanske lika stor som kungen) börjar jag intervjun och försöker skoja och prata lite mellan frågorna för att verka mer neutral. Men jag virrade bort mig och orden kom i fel ordning, så nu återstår den sista frågan:

Tyckte han att jag var smart eller allmänt korkad?
Du behöver inte oroa dig Christer, jag presenterade mig inte med efternamn, så han vet inte att vi är syskon!
Du kommer fortfarande att verka smart för honom, medans jag som vanligt, blir den som är yngst och osmartast!