TjenARE.
Jag höll på att skära av mig fingrarna idag i skärmaskinen på konsum. Fan va rädd jag inte var då, men nu. Nu har jag nästan lite panik över de. Jag kände hur knivbladet tog nageln, fick en chock och ryckte tillbaka, vad tänkte jag med?! Inget mer med det just då, men nu har jag panik och mår dåligt över det. (Om jag kunde sluta repetera saker hela tiden så hade detta inlägg blivit kortare, jag vet) Kom såhär i efterhand, skit.

Jag håller på att lär min hjärtehund att gå lös utomhus. Funkar peppar peppar hittills bra. Vi får se hur det blir med den saken, jag hoppas inte för mycket men testar mig fram. Igår tog vi en promenix på ca 40 min utan koppel.
Wenja är väldigt duktig måste jag säga.


Fy fan vilken tråkig lunch. Carro är i valbo och jag sitter här.
Män män, snart är det dags för konsum igen. Skära kött och leka med knivar!


PS, jag hatar djuraffärer. . .

Jag kanske inte tycker det.

Tänk om jag inte hade haft Carolina, vad hade jag gjort då? Hon är en sån otroligt bra vän, en person som man inte kan annat än att tycka om. Jag har haft den turen att få bli vän till henne och det är jag så oroligt glad för.
Jag är glad att jag kan dela alla känslor med henne, att jag kan få vara mig själv med henne.

Carolina är en person som man mår bra över att vara tillsammans med. Hon får än att känna sig bra och betydelsefull.

Jag är glad att du kom in i mitt liv Carro. Du får inte försvinna, aldrig.

Igår var en fullmatad dag, de gillar jag :)
Idag blir det nog samma, ska först jobba på konsum under dagen, kommer hem, får lite rast, sen är det dags att städa på kontoret i Sandviken.
Det ligger även över 70 kg reklam utanför dörren som ska sorteras, snart är det slut med det kan jag lova.

Måste kila, vi hörs sen :)

Jag har cyklat med Wenja, tredje dagen i rad nu. Hon måste få börja springa av sig riktigt. Det behöver hon och jag. Men nu ligger jag i soffan med datorn i knäet och lyssnar på fotbollen i bakgrunden, jag hatar fotboll.

Träffade Carro utanför porten. Hennes syster är hemma så de umgås nu under helgen och jag får bara ligga hemma och lyssna på fotboll, jag hatar fotboll men tycker om Carro. I alla fall så var hon här med nyckel, jag är fyllechaffis inatt igen. Me like, fulla människor bevakar inte, dessutom får jag körträning.

Jag hoppas på att få träffa Carro snart igen, tråkigt utan dig.

När man haft ett uppehåll från bloggen ett tag finns det ingenting att skriva om. Det är precis som när man träffar en vän man inte träffat på ett tag. Man förväntar sig att det ska finnas en miljon meningar, men ut kommer kanske bara en. Jag hävdar att det finns mer att prata om med personer man pratar med varje dag/ofta, för då kan man få en update på dagen eller kanske veckan innan. Man vet vilka personer eller händerlser som finns i varandras liv och man behöver inte förklara, för den man träffar fattar ofta ändå.

Det har hänt mycket i mitt liv, jag är upprörd över en del saker, men hur ska jag förklara det för er som inte fått hängt med? Hur kan jag förklara om de människor jag mött genom bara några ord.

Men tänk om jag kunde ta mig tid till att skriva, att faktiskt ge mig de minuterna som det tar. Tro mig, jag har loggat in här många gånger, skrivit några meningar och sen suddat dom. För ni förstår de ändå inte, för jag har inte låtit er hänga med.


BLÄ BLÄ BLÄ...
Jag vägrar sudda det här, jag publicerar det, skiter i vilka som fattar och ser glad och korkad ut, för det är så det ska vara!

PS, jag har städat idag ;)