Problemlösning
Den här bilden är en av mina favoritbilder, jag tänker ofta på den när jag hamnar i en situation då jag inte tycker lika som någon annan och även om bilden i sig självt säger mer än alla ord jag någonsin kan skriva vill jag ändå ge en förklaring till
hur jag tänker och på hur den här bilden kanske kan hjälpa någon i en konflikt.
En konflikt uppstår när två människor ser samma sak, men på helt olika känslor. Hur vi ser på "problemet" beror på hur vi själva upplevt det och vad vi varit med om tidigare. Att vi diskuterar och sedan gör det till en konflikt är ganska
så värdelöst egentligen, för hur vi än vrider och vänder är vi olika och har således olika uppfattningar beroende på hur man ser på saken.
Därför är det till fördel att kanske tänka lite på bilden när man känner att man själv har rätt men någon annan har fel, för oavsett så har vi båda rätt, känslor kan nämligen inte vara fel! Jag har rätt att bli ledsen, sårad eller förtvivlad
när jag möter något som jag inte tycker om, personen som har en annan bild än mig har förhoppningsvis inte menat illa utan bara sett på det på ett annat vis, vilket gör att vi båda har rätt.
Man kan då fundera på hur man tar sig ur denna konflikt och svaret på det tror jag skulle kunna vara att först och främst berätta hur man känner och varför för att sen försöka se det ur den andres perspektiv (tänk bilden), be varandra om ursäkt och
sen gå vidare för det finns inget svar på vad som är rätt eller fel, sålänge båda har menat väl. När man berättar hur man känner eller reagerar på olika saker ger man även andra personen en chans att förstå och kanske respektera den
andras känslor lite mer nästa gång olika uppfattningar uppstår.
Men det viktigaste är att respektera varandra, vi är olika, vi har rätt att känna som vi gör och det ska vi bli respekterade för.
Jag borde avsky mig själv
Den som säger att den är 100% nöjd med sitt liv skulle med högsta sannolikhet ljuga rätt rejält. Saken är den att vi alla mår bra, OCH vi mår dåligt, det handlar bara om att vi mår bra och dåligt över olika saker, vi är dessutom i full färd med att försöka
göra oss av med det som får oss att må dåligt över oss själva, så pass mycket att vi glömmer det som vi uppskattar med oss själva. Det vi heller inte tänker på när vi jagar lyckan är att vi kommer faktiskt ALDRIG vara nöjda! Det finns ingen idé med att
jaga ett ständigt bra liv, för det kommer inte hända, för när vi gjort något åt det som vi stör oss på dyker bara ytterligare en grej upp att störa sig på och försöka lösa.
Ta mig själv som exempel; jag är tjock! Jag kanske skulle tycka illa om att vara tjock, jag skulle kanske kämpa några år eller så med att gå ner i vikt och tro mig vara lycklig, eftersom min övervikt kanske fick mig att må dåligt. MEN, och här ett
stort men, när jag väl gjort mig av med det problemet så skulle jag troligtvis ändå inte vara nöjd, för då skulle jag hata den hud som blev eller kanske känna att mina bröst inte längre ser lika bra ut, så då är det nästa sak jag vill förändra, och
så fortsätter det, tills jag börjar få rynkor och vill få bort dom, osv. Jag skulle alltid komma att jaga mer lycka och aldrig vara nöjd med mig själv.
Skulle jag som gammal se tillbaka på mig själv så skulle jag inte förstå varför jag höll på som jag gjorde, jag såg ju rätt bra ut ändå och jag hade det rätt bra, men mycket vill ha mer och det är vad som är felet med oss människor, vi fokuserar fel.
Vi fokuserar på det dåliga istället för det bra vi har och är.
Jag älskar mig själv istället, någon annan kanske inte gör det, någon tycker troligtvis att jag är tjock och det borde jag göra något åt, medan någon annan älskar mig för att jag är den jag vill vara, så något ideal finns egentligen inte, utan det är
bara något vi väljer att se och göra upp själva.
Det här är jag, jag trivs med det, för jag förstår att om jag ständigt ska jaga efter något bättre så kommer jag glömma bort allt det bra jag har i livet, jag kommer glömma bort att uppskatta mig själv och mina fina sidor som är bra många fler än mina
dåliga. Jag kan givetvis komma på mig själv att vilja förändra mitt liv en aning, men jag är inte intresserad av en ständig jakt på att vara någon jag inte är.
Jag älskar mig själv för den jag är som person och så som jag ser ut, det har tagit mig väldigt långt och det är jag tacksam och glad för.
Så jag tänker att det handlar om att acceptera att vi mår dåligt över saker, för det gör alla, vi kommer inte ifrån det utan vi byter bara ut det mot andra saker att må dåligt över när vi ständigt jagar lycka. Dessutom missar vi värdefull tid
av att andas ut och bara vara glada och tillfreds istället! Vi borde satsa mer på våra fördelar och bli ännu bättre på dom, för det är våra fördelar vi utstrålar och det är dom som vi är, så det är dom vi borde jaga istället, ett bättre jag baserat
på våra fördelar istället för nackdelar! Det blir så mycket positivare då.
