Vill egentligen inte gnälla!

Att vänta barn är absolut inte en lätt match, alla graviditeter är olika och jag förstår att jag inte är den enda i världen som får det kämpigt, samtidigt finns det de som har det både väldigt mycket sämre och även de som har det underbart! Oavsett vad har jag märkt att det är en resa utan dess like man får gå igen. 

Innan jag blev gravid hade jag en stor oro för själva förlossningen, att smärtan ska vara för jobbig för att klara av, att det blir komplikationer eller att barnet mår dåligt osv, det har vart en stor grund till att jag aldrig velat haft barn. Idag känner jag inte så utan är tillfreds med vad som kommas skall! 

Det är snarare nu som det börjar bli lite jobbigt, lite övermäktigt och lite kämpigt. Just nu växer magen så det knakar, lille hjärtat där inne härjar så det står härliga till, foglossningen gör sig påmind dagligen, tröttheten är maximal, blodsockret för högt, järnvärdet på gränsen och jag är helt slut som människa och blivande mamma. 

Imorgon får jag träffa diabetessköterska, kommer få ta prover och även ta hem grejer så jag får ta prover själv hemma, ett extra ultraljud för att kolla bebisens tillväxt och det är klart det känns tufft när allt inte är som det borde vara. Från kalasbra värden till dåliga på bara ett besök känns i hjärtat och tar ner en på jorden både psykiskt och fysiskt. 

Jag försöker tänka att det är trots allt bara 10 veckor kvar till beräknad födsel och att detta kommer såhär på slutet känns ändå bättre än att få slita med det från början. Oavsett vad som händer under vägen så kommer jag kämpa allt vad jag kan och göra vad som står i min makt för att klara av allt det här på bästa sätt. 

Men just nu är jag lite slut och aningen nere. Det är okej. 

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Lögner och svek

Två av mina vänner har rykt under det närmsta halvåret, två av de som jag trodde var mina närmsta vänner, men tyvärr så måste man ibland säga upp relationer när man själv mår dåligt i dom, när dom tär på en och man känner att man inte får samma gensvar tillbaka som man ger. Det kan vara med all rätt eller så kan det vara så att den andra personer känner precis tvärt om, oavsett så är det ingen fungerande relation och den bör brytas för att alla ska kunna få gå vidare och må bra. 


Dock har bägge relationerna inneburit att den andre personen spridit ut falska saker om mig som inte alls stämmer, den ena att jag ska ha avlivat vår gamla Wenja på 14 år för att kunna köpa en ny hund (vilket är konstigt då hon både var både gammal och sjuk, dessutom har jag haft fler hundar förr, så varför skulle jag inte kunna ha det nu?!) den andra säger att jag och Robban säljer en halt häst (för att hästen tidigare varit halt på grund av skada i hagen betyder väl inte  det att man säljer en halt häst?!) den personen som spridit detta har även vart med honom när han skadade sig samt att både hovslagare och veterinärer säger samma sak.

Det sårar mitt hjärta att människor man stått nära väljer att gå den här vägen, att välja att såra någon för att man själv kanske känner sig ensam och bortvald. Men när resultatet av en avslutad vänskap gör detta förstår man att man valt helt rätt och riktigt, för det finns inga fina vänner i världen som säger såna här saker om någon, som vrider sanningar och försöker trycka ner andra människor. Det är av samma anledning jag valt att inte ha dessa i mitt liv, för det genererar bara drama och elakheter. 

Ikväll blev det nog för mig. Nu blev jag så fruktansvärt ledsen och irriterad över hur man får lov att bete sig mot andra, vad ska andra tro egentligen när de får reda på sanningen? När de får reda på att det är bara lögner dessa personer sprider, hur trovärdiga kommer de att vara i sina relationer då? 

Usch, jag är sårad och ledsen, jag är ändå glad att jag vart modig nog att valt bort detta ur mitt liv och jag är stolt som inte behöver ljuga om andra för att själv få må bra. 

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

RSS 2.0