Ohoj vad min rubrik förmodligen sticker i andras ögon just nu. Jag kan faktiskt inte rå för att jag är riktigt stolt och förvånad över mig själv! Jag tog mig ut och sprang idag trots att det har varit tråkigt väder hela dagen. Precis när jag kliver utanför dörren med min trogna följeslagare Kenna kikar solen fram.

Från att va varit sjuk i så många veckor till att klara en löprunda på runt 6km med en hund som springer i exakt samma takt som mig är ju helt klart svårslaget från min sida. Den enda träningen jag egentligen har gjort tidigare det här året är väl att gå upp och ner för trappan för att hämta alvedon.

Förlåt ni som fick hål i ögonen av stickandet, men jag måste bara få dela med mig av lite av min glädje! Kung!