Igår fick en promenad hjälpa mig att rensa tankarna som cirkulerat i mitt huvud de senaste dagarna. Det hjälpte en aning men inte fullt ut. Av någon mysko anledning så känner jag inte samma känsla av panik nu som för två dagar sen. Det är iaf skönt, jag dör ju inte.

Det hjälper att få komma bort på dagarna och jobba, dock känns det att tiden på Konsum börjar bli kort, mina fyra veckor med Bibbi har bytts ut mot fyra veckor med Lennart. Sen är det över. Uscha, jag vill inte tänka så, men min vilja sitter för tillfället lååååångt ut i skogen i en okänd trätopp. Så antingen letar jag på viljan eller så finner jag mig. Hur som helst ordnar det sig, dom säger så iaf.

Nu ska jag kika TV, imorgon väntar en dag med syster. Massor med kvallitetstid ska vi klämma in på chemat. Kommer sakna hela familjen när dom åker hem.. :(