Jag är stark nog att klara att lita på mig själv, att veta att jag klarar precis vad jag vill oavsett motgångar eftersom jag är väl medveten om att motgångar föder framgångar och att den som är stark nog att kämpa alltid klarar sig till slutet.

Jag är dock trött, jag är sliten, jag är medtagen av hela situationen och världen snurrar runt mig medan jag står i mitten av stormen och håller andan, jag hör allt oftare människor säga runt om mig att jag ser trött och sliten ut. Det gör ont att veta att kaoset syns utanpå men samtidigt är jag väl medveten om det jag känner alltid visar sig på utsidan och är det inte riktigt bra kan jag heller inte utstråla glädje.

Men det är trots allt ändå bra, jag är så jäkla nöjd med allt, jag är stark och jag har precis alla jag behöver runt om mig för att ha alla förutsättningar i världen att klara det här.

Av allt så tänker jag att jag ska aldrig ge upp, aldrig någonsin, det är inget val för mig och kan därför aldrig diskuteras eller föreslås.

Tillsammans klarar vi allt. Precis allt! Tack för att ni finns!❤️