Sätta gränser

Ett bättre jag, vad är det egentligen och hur åstadkommer jag ett sådant?

 Utveckling är ett av mina ledord här i livet, jag tror att allt kan utvecklas till det bättre och jag gör ingenting jag ser saknar mening, därför är jag ständigt på jakt efter ett bättre jag. 

Om jag skulle stanna upp och acceptera mig själv och se mig själv precis som jag är nu skulle jag vara nöjd, jag har åstadkommit massor av saker jag är stolt över och jag har gått igenom händelser i mitt liv som jag kan dra lärdom av, men det här handlar inte om att jag ska vara nöjd eller känna mig bra, utan det handlar om att jag hela tiden vill utveckla mig själv, se nya vägar, andra möjligheter, tänja på mina gränser och  våga ännu mer, jag vill vara klokare. 

Som jag tidigare nämnt har relationer till andra människor en stor betydelse för mig, jag lever på ett vis genom andra eftersom jag inspireras av deras sätt att tänka och agera ur olika hänseenden och jag drar nytta av deras egenskaper som jag dras till. 

Men vad är då bättre än det jag som är just nu och vem avgör det? Svaret är egentligen givet och det lyder: -jag själv!  Givetvis tror jag man måste försöka att lyssna på andra människor om man vill utveckla sig själv eftersom jag tror att den bilden man har av sig själv inte stämmer överens med bilden utåt, men det är fortfarande känslan i hjärtat som spelar roll! 

Jag jobbar ständigt med mig själv, testar mig själv, accepterar mig själv och ser upp till mig själv, men det utan att någonsin tro mig stå över någon annan person! Dock behöver jag jobba mer på gränser gentemot mig själv, jag måste lita på mig själv och inse att jag kan inte vara alla till lags och jag måste också få känna mig värdefull och uppskattad av de människor jag uppskattar och värdesätter och med det menar jag egentligen bara att det är väldigt lätt att dra nytta av mig eftersom jag gör allt som står i min makt för att människor jag tycker om ska ha det bra! 

Jag har fina vänner, jag har människor jag kan offra allt och lite till för men vill man på riktigt ha mig i sitt liv så krävs de lite mer än att jag bara finns när jag behövs för att inget annat är tillgängligt. Jag måste lära mig sätta den gränsen, annars inser jag att jag kommer till slut inte kunna skilja på mina och andras känslor. 

Min personliga utveckling till att bli ett bättre jag är att backa och bara finna mig, att acceptera. Mina gränser för vad som är ok och inte kommer vara tydligare och jag kommer inte låta mig utnyttjas av någon. Om jag duger i någons liv ska det även vara när deras storm är över, annars får det faktiskt vara. 
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0