Vår svaghet är vår styrka

Jag vill hävda att motgångar föder framgångar, det är visserligen tufft, jobbigt och krävande men det finns alltid någon vinst med en motgång och den största vinsten är erfarenheten och styrkan som motgången lämnar efter sig.

Alla människor går igenom kriser i livet eller tider som verkligen sätter vardagen på prövning, för vissa kan det vara att någon går bort, för andra kan det vara obalans i vardagen och för vissa kan det bero på insikter om sig själv. Vad det än är eller hur stor krisen än må vara så vill den troligtvis alltid lämna något spår efter sig som etsar sig fast minnet på oss, både för att lära oss men också för att vi ska förstå hur vi klarade oss och kanske till och med varför vi hamnade där från första början.

Människor som är i någon form av kris behöver oftast hjälp och stöd, alla har inte själv möjlighet att be om det och det är där det är viktigt att vi som finns runt om stöttar och hjälper med det vi kan utan att bli tillfrågade om det. Alla kan göra bågot och även den minsta gesten är stor nog att göra nytta. En välgärning kan aldrig skada och den kommer alltid att bli ihågkommen med värme och kärlek även om det kanske kan vara svårt att få uppskattning från någon som har det svårt just för stunden.

När vi står där i träsket med gyttja upp till knäna och allt vi ser framför oss är ett tjockt dimmoln förstår vi inte hur starka vi faktiskt är, det är först efter, när hela resan är över som vi kan se tillbaka och inse att när vi väl stod där mitt upp i det vi trodde var omöjligt var vi som starkast, vi kände oss svaga och hopplösa men jag vill tro att på riktigt så är våra svagaste stunder också våra starkaste, för hur det än är så klarar vi alltid av det som är jobbigt, just för att vi måste, vi har inget val och kan således inte ge upp, vår svaghet blir vår styrka.

Människan är klok och stark nog att klara sig igenom svåra tider ensam, men det finns alltid något man kan göra för någon som har det svårt och det finns alltid något som gör det lite lättare att klara av vardagen.

Jag är enormt tacksam över mina fina vänner som stöttar mig och finns där när det är tuffare, det är ni som får mig att inse hur starka vi är tillsammans och hur mycket jag älskar er. Alla har inte samma möjlighet att finnas där på samma sätt som den andra men det har ett lika stort värde ändå. Någon ringer varje dag för att kolla läget och prata, någon har bakat, en annan bor långt borta och skriver kontinuerligt meddelanden och frågar hur det är och visar omtanke, någon annan rastar hundarna så jag får sova en stund extra och en annan skickar låtar eller texter som för ett sätt att säga att "jag tänker på dig" och vissa drar med mig ut på saker och någon annan erbjuder mig att komma dit för att få komma bort ett tag. Mitt i all kaos finns där alltså människor som av fri vilja finns för att hjälpa och stötta, det är ni som gör att det går fortare att ta sig igenom det svåra och det är ni som får mig att aldrig någonsin ge upp! Ni är alla fantastiska och allt ni gör betyder mer än ni någonsin kan ana, det är oersättlig kärlek för mig och ingen kan någonsin förstå hur fint det känns att ha er vid min sida, jag är väldigt lyckligt lottad!

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0