What's up with the upset face?
Ibland får jag för mig att andra kan läsa mig som en öppen bok. Som om mina tankar är tillgängliga för andra, framför allt när jag är lite nedstämd. Ibland blir jag lite rädd faktiskt.
Någon gång händer det att jag blir helt borta, håller mig undan ögonkontakt och bara ser ut i tomma intet. Jag tänker på absolut ingenting och mår absolut ingenting. För mig så vet jag att jag ibland är så, men jag gör allt för att inte vara så just i den stunden och framför allt i närheten av andra.
Andra märker det ändå, jag är en dålig skådespelare..
Kommentarer
Trackback
