Jag ska precis snöra på mig skorna och ta mig ut på en runda, idag igen. Nu jäklar säger bara. Min trogna följeslagare Kenna springer alltid med i exakt samma takt på min vänstra sida, det bästa med det är att när motivationen börjar tryta är det bara att titta ner på henne, för direkt möts man av en pigg och otroligt glad blick, det är som om hela Kenna ler, plötsligt orkar man hur länge som helst. Kenna är guld att ha med sig.