1:a gången

Strävan efter lycka i livet, finner vi bara då vi söker. 
 Även om jag sökt, och så även funnit min lycka, så står jag fortfarande för lågt för att se det. Mina dagar är räknade, även så mina problem. Jag är inte nöjd, men frågan är, vad söker jag efter? Jag är lycklig, just nu. Imorgon, ännu lyckligare. Men ensamheten gnager långsamt inuti, och funderan på mitt egna livet. Från barndom finns minnen jag tampas med, jag lever med de, som om de vore en vän till mig. Lär mig att se det jag hatar.
Att göra det, är det dummaste jag kan göra, att jag inte ser det som ett bekymmer. Utan mer som en berättelse som inte är sann. Jag lever för att älska.

Bara så du vet, så är du inte värd det! Egetligen. Men jag har bara inte orken kvar längre, att stå upp och kämpa för något som ändå aldrig kommer att gå.
Skulle jag få bestämma, skulle jag aldrig mer vilja se dig, skulle aldrig mer vilja höra dig. Jag kan inte hata, men du är ett undantag,. !

Wenja gör mig så lycklig, att leva med henne är egetligen något som aldrig velat vänja mig vid. Jag vågar inte, tanken dödar mig. Att snart Wenja är du gammal, så gammal så det är dags, det är långt kvar. Minst hälften av de åren du levt nu, men de har gått så fort. Jag känner att det skulle vara så svårt att leva utan dina andetag mot min kind när du sover så sött. Wenja, du kommer alltid vara min. Aldirg någon annans.Jag LOVAR dig det. Jag svär vid det!

Baby, jag älskar dej. >>För alltid :) <3

wenja :)

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer
Postat av: Fia

Jag vet hur du menar =(
Jag är skiträdd för att släppa in Kickan ordentligt, in i min själ alltså, för sorgen efter Zita håller fortfarande på att ta livet av mig, en stor del av min själ är borta och det gör ont =(
Pussa på wenjis från mig )L)L

2008-04-05 @ 01:32:35
URL: http://pizzmyran.zoomin.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0