Att ge upp någon

Aldrig kunde jag tro att det skulle bli sån stor omställning och prövning på många vis att släppa in en helt ny person att dela livet och vardagen med, samtidigt kunde jag inte heller förstå hur stor kärlek, omtanke och respekt jag skulle få med på köpet. 


Alla människor är olika, vi har olika saker i vår historia som påverkar hur vi är och för två vuxna, till synes färdiga individer kan det faktiskt vara svårt att gå ihop och man ska hela tiden anpassa sig efter varandra och man förväntas förstå det mesta som försiggår i varandras huvud utan att ord ens uttalats och man vågar kanske inte riktigt visa vem man egentligen är från början av förhållandet, besvikelse och frågetecken uppstår och man förstår egentligen inte varför man inte går ihop utan kanske drar en enkel slutsats att det är fel på mig själv, den andre eller att "vi är helt enkelt för olika". Egentligen kanske det bara handlar om att våga respektera varandra, våga öppna oss och att ge varandra möjlighet att finnas där för oss. 

Jag har själv haft en tuff start det här året, eller ja, start och start, vi står ju ändå i sluttampen på första halvleken i skrivandes stund. 

Jag har mitt upp i allt det tuffa funnit min kärlek och trygghet till livet i Robert, han har verkligen gjort stor inverkan på min vardag och jag behöver inte längre vara ensam i att kämpa och jag behöver aldrig någonsin känna att jag inte klarar mig. Robban är en person jag verkligen ser upp till, som jag värderar mer än jag egentligen kan förstå och som får mig att förstå hur älskad och behövd jag är och trots att vi på många sätt är olika så accepterar och respekterar vi varandra och ser oss för dom vi faktiskt är. Jag är glad att jag har honom, jag är lycklig som får skratta så mycket och jag är trygg som har honom att luta emot när det är tungt i vardagen. Ingen människa har tidigare gjort ett sånt stort intryck på mig och dessutom visat sig så stark och det är något som jag försöker lära mig av. 

Varenda liten enstaka jobbig sak har varit värt allt, för dig, Robert älskar jag och dig kommer jag att finnas för och jag kommer för allt i världen ge dig all trygghet du kan få! Tack för att du finns i mitt liv, jag är tacksam! 

Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0