Vad har man vänner till?

Ibland känner jag att min ork sviker mig, det är inte alltid lätt att vara sådär stark och självsäker alla gånger. Det är de gångerna jag måste påminna mig själv om och om igen att jag klarar det här, att jag kan bättre, att jag är värd bättre. 

Men fan (ursäkta) vilken resa det är, fram och tillbaka, hit och dit. Det är jättejobbigt och jag måste inse att jag har rätt att känna och tycka så ibland utan att få dåligt samvete för det. Det är okej att inte allt är okej ibland, det är okej att säga ifrån, det är okej att vara ledsen och det är även okej att må bra.

Jag har kommit fram till att det är i lägen  när det är lite jobbigare som ens vänner prövas på riktigt. Vem står kvar och väntar på dig, vem backar och vem hjälper dig längst vägen? För mig backade helt fel personer, de jag absolut inte skulle kunna tro gjorde det. Men vissa av mina vänner stannade kvar, visade mig att en "dålig dag" ska då inte förstöra en bit av vår vänskap. Det betyder så otroligt mycket, även fast att man inte just då visar det så betyder ett "hej, jag kommer och hälsar på dig nu" (trots att du inte vill...) jättemycket. Det betyder även jättemycket att få en liten påminnelse om att "jag tänker på dig", att någon säger "är det något jag kan göra, och om inte kan du få en kram". De personer som känner igen sig, som funnits där hela vägen, eller kommit in i slutet, de är mina allra bästa vänner och jag kommer stå där för dom, i ur och skur! 

Ni är guld! 
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0