Mer än vad jag klarar

Idag tog min energi helt slut, aldrig har jag märkt det så tydligt och aldrig har det gjort så psykiskt ont som då. Det är första gången någonsin jag känner att "jag vill verkligen inte ge upp nu, jag vet att jag klarar av det här, men för min egen skull så måste jag lägga mig". Jag har känt av att senaste tiden har varit en jobbigare period, jag har hankat mig långsamt framåt och verkligen försökt att göra mitt bästa, men nu gick det inte längre, nu fanns ingen kraft kvar, det finns ingenting! 
 
Ibland känner jag att jag är så otroligt stark och positiv, jag har energi till att göra exakt vad jag vill och precis hur jag vill. När något som är starkare än min egen kraft kommer emellan mig och mitt sinne förlorar jag allt mitt medvetande, det som nyss var så självklart blir betydelselöst och bortglömt. All min energi går upp i rök och jag ser inte inte längre framtid, utan fokuserar enbart på det som precis varit. Lite som enbart köra bilen framåt men enbart kolla i backspegeln. 
 
Jag förstår att jag har energi, massvis! Dock förstår jag inte hur jag använder energin rätt och riktigt, jag förstår inte hur man sorterar i tankar och känslor och inte heller förstår jag när min energi bärjar att ta slut.
 
Men nu vet jag i alla fall vad som händer när energin tagit slut. 
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0