Jag önskar mer än allt just nu att jag hade ett jobb att gå till varje dag, jag hatar att sitta hemma egentligen. Visst är det skönt att sova ut på morgonen, men så fort jag vaknat och insett att jag har inte en blekaste aning om vad jag ska göra om 15 minuter får jag något fel. Jag vill inte. Jag vill vara upptagen hela tiden, då känns det som om jag får ut max av min tid. Att sova för länge och sen inte ens veta vad man ska göra är att slösa tid. Man kan knappast komma någon vart med varken sig själv eller något annat. Usch för att gå hemma.

Visserligen så har jag ju Kenna nu och har inget val. Det gör mig ganska förstörd måste jag säga.