Idag ska jag prata om en av mina största rädslor, egentligen tänkte jag göra det i morse, men internet fungerade inte och tiden fick bestämma att jag gör det nu istället.
  - Jag har nämligen ett stort problem med att det knackar på dörren här hemma. Det spelar ingen roll om det är någon annan hemma eller om jag är ensam, jag vägrar öppna dörren om någon kommer. Jag rent ut sagt hatar när det kommer folk hem hit, jag låtsas sova, jag gömmer mig, men jag öppnar inte dörren. Ser jag att det stannar en bil på vår gård ställer jag mig bakom gardinen och tittar, går de närmare vår bro får jag panik, springer upp och gömmer mig någonstans. Öpnnar någon och skriker hallå väääägrar jag att svara.

En gång, för ett tag sen alltså. Då kom det någon, det var bara jag och Jörgen hemma. Det knackade gång på gång och Jörgen blev skitsur för att jag inte gick ner och öppnade, till slut öppnade han som knackade på dörren och skrek hallå, jag svarade inte och Jörgen blev surare och surare. Han gick ner för att se vem det var, efter ett tag kom han upp till mig och bad mig gå ner med pappas mobilnummer, men jag vägrade. Totalvägrade. Om jag minns rätt fick Jörgen hitta min telefon och ta pappas nummer och gå ner igen.

Jag öppnar aaaaaldrig dörren. Aldrig!