27

Hej hoppas du tänker på mig
för jag tänker hela tiden ja du känner väll mig
jag gråter blod av en ständig längtan
känns som jag väntar på en dödsdom helt ensam

jag vill iväg dit mina rötter är
men nån har asfalterat fast min fötter här
jag är trött på det mesta kan nån lätta på trycket
sitter i en cell och du har kastat bort nyckeln

sympati fan jag vet hur det funkar
alla ger mig vatten när jag ligger här och druknar
tack för hjälpen inget mer för all del
jag ser i dina ögon som liknar korallrev

hur underbar du var ingenting jag törs nudda
ett mästerverk på två ben, guds först födda
det var tungt vi gick mot en svår död
du var min diamant under min kolhög


image244
@Fronda
Hanna Rebecka Madelaine Skogsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0